De senaste årens internationella utvärderingar visar att Finland klarar sig bra i matematik och naturvetenskaper när det gäller kunskap, men attitydanalysen visar att de finländska eleverna inte tycker speciellt mycket om matematik eller naturvetenskaper.
De senaste årens internationella utvärderingar visar att Finland klarar sig bra i matematik och naturvetenskaper när det gäller kunskap. Den senaste TIMSS undersökningen från 2011 visar flera intressanta saker om undervisningen i Finland 1. I undersökningen jämfördes elevernas (årskurs 8) kunskaper i matematik och naturvetenskap i 42 länder. I matematikkunskaper placerade sig Finland på en 8:e plats och i naturvetenskaper på en 13:e plats. När man granskar resultaten lite närmare kan man konstatera att de bra resultaten beror på att Finland har få riktigt dåliga resultat. Här kan man kanske anta att det system vi har med specialundervisning fungerar rätt så bra eftersom svaga elever klarar sig riktigt bra i internationell jämförelse.
Mera oroväckande är det dåliga antalet utmärkta resultat. I matematik var endast 4% av de finländska resultaten i kategorin utmärkta medan resultaten för de 4-5 bästa länderna låg kring 30% (kumulativ % ). Situationen var lite bättre i naturvetenskaper (13%) men ändå klart sämre än bland de bästa länderna (20-40% utmärkta resultat). Attitydanalysen visar att de finländska eleverna inte tycker speciellt mycket om matematik eller naturvetenskaper (endast 10% tycker mycket om matematik, internationella medeltalet var 26%, i fysik var motsvarande siffror 9% och 26% och i kemi 13% och 25%). I undersökningen studerades även lärarnas skolningsnivå och fortbildningsaktivitet. Finland klarade sig bra även i jämförelse av lärarnas skolningsnivå, 78% av lärarna hade högre högskoleexamen, medan vi var sämst i att delta i lärarfortbildning. Endast 9% av matematiklärarna hade deltagit i ämnesspecifik fortbildning under de 2 senaste åren, det internationella medeltalet var 55%. Motsvarande siffror var 25% och 55% för naturvetenskaperna.
På basen av resultaten kan man säga att en framtida utmaning är att öka intresset för de naturvetenskapliga ämnena. Metoder och verktyg behövs för att bemöta även de duktiga eleverna så att intresset för ämnena ökar och så att framtidens Finland har det kunnande som behövs inom naturvetenskaper och teknik. Eleverna själva önskar mera mångsidiga arbetsmetoder i kemi och fysik och att man har flera tillfällen att bekanta sig med arbetslivet via studiebesök eller expertbesök i skolorna 2. Man kan öka intresset för fysik och kemi genom att sätta in ämnena i sammanhang och behandla på ett sätt som intresserar och berör eleverna. Genom att anknyta till närmiljön och elevernas dagliga liv samt ta med studie- och arbetslivsmöjligheter i undervisningen har eleverna bättre möjlighet att bilda sig en uppfattning om ämnets roll i samhället och för dem själva.
Om elevens motivation kommer inifrån och inte från behovet att demonstrera sin kunskap, vill eleven också oftast behärska ämnet och få en djupare förståelse för det 3. Motivation har visat sig påverka hur bra eleverna kan använda sina kunskaper, hur bra de tar åt sig nya kunskaper och hur bra de kan omsätta de nya kunskaperna till nya situationer 4. Motivation är alltså ett avgörande element för elevens inlärning. Enligt Deci 5, är det den inre motivationen som är viktig för inlärning. Den inre motivationen stimulerar till att prova, experimentera och lära sig nytt av eget intresse och inte p.g.a. yttre faktorer som belöning, pris, betyg eller bestraffning.
Positiva erfarenheter av naturvetenskaper är viktiga att få redan i tidig ålder. En undersökning från Sverige visar att den idé elever i årskurs 5 hade om sin egen kommande studieinriktning stämde väl överens med den inriktning de senare valde i gymnasiet 6. I framtiden försöker vi på Resurscentret arbeta för att naturvetenskaper blir ett naturligt inslag genom hela uppväxttiden, från barndom till vuxenlivet. Kanske Esbo stad kan bli föregångare när det gäller de allra minsta barnen 7? Enligt en nyhetsnotis planerar Esbo att införa ”science” betonad inriktning i de svenska daghemmen i samarbete med ett danskt daghem. Målsättningen är, enligt utbildningsdirektör Barbro Högström, inte att införa undervisning utan att stimulera barnens naturliga nyfikenhet samt höja personalens kunnande i ämnet. Ett bra och intressant initiativ att följa med och ta lärdom av.
Som svar på frågan i rubriken så vill jag påstå att man kommer en bra bit på vägen med kunskap men att det inte räcker. På långsikt är det intresset som för vidare och motiverar till djupare analys som behövs för att garantera utveckling inom de naturvetenskapliga områdena.
Referenser:
1 Kupari, P., Vettenranta, J. & Nissinen, K. (2012). Oppijalähtöistä pedagogiikkaa etsimään. Kahdeksannen luokan oppilaiden matematiikan ja luonnontieteiden osaaminen. Kansainvälinen TIMSS-tutkimus Suomessa. Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos.
2 Lavonen, J., Juuti, K., Meisalo, V. & Uitto, A. & Byman, R. (2005). Luonnontieteiden opetuksen kiinnostavuus peruskoulussa. Tutkimustuloksia nuorten näkemyksistä teknologia-alasta ja luonnontieteiden opetuksesta. Helsinki: Teknologiateollisuus.
3 Anderman, E. M. & Young, A. J. (1994). Motivation and strategy use in Science: individual differences and classroom effects. J. of Res. in Science teaching 31, 811-831.
4 Dweck, C. S. (1986). Motivational processes affecting learning. American Psychologist 41, 1040-1048.
5 Deci, E. L. (1975). Intrinsic motivation. New York: Plenum Press.
6 Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg studies in educational sciences 196.
7 http://svenska.yle.fi/artikel/2013/02/26/forbattra-inlarningen-redan-i-dagis
Text: Minna Boström.